Aug 222017
 
GM Ralf Åkesson sammanfattar Veteran-EM. Foto: Lars OA Hedlund.

GM Ralf Åkesson sammanfattar Veteran-EM. Foto: Lars OA Hedlund.

ESCC 2017 var en spännande upplevelse som kännetecknades av friskt spel med relativt få snabbremier, en del w.o.-partier och – vilket kanske är typiskt för veteranschacket – ganska många bortsättningar.

Från början tyckte kanske de flesta att det var tråkigt att tävlingen spelades i Sabadell som ligger relativt långt från Barcelona, ca tre mil eller en dryg halvtimmes tågresa. Men efter det fruktansvärda terrordådet på La Rambla så kändes avståndet rätt skönt, trots allt. Inför den sjunde ronden hölls ett litet tal av arrangörerna och det även en tyst minut för att hedra offren, något som även upprepades vid avslutningsceremonin.

Det mer ingående referatet inleder jag naturligtvis med den för oss svenskar intressantaste klassen, 65+. Redan från början ångade Nils-Gustaf Renman på med starkt och stabilt spel, speciellt i lugna, positionella ställningar. Efter sju ronder hade han enbart släppt en halva och i åttonde ronden hade Nisse chansen att säkra segern i partiet mot Giorgadze. Det blev en lugn, förenklad, ställning som lutade åt remi men georgiern visade prov på sin rutin och beslutsamhet med starkt spel och imponerande ställningskontroll långt in i femte speltimmen. Till slut fick Nils-Gustaf ge sig och de två stod lika inför slutronden, där Nisse hade svart men en ganska behaglig lottning.

Gruppens andrerankade, den legendariske gamle ryske stormästaren Evgeni Vashukov (född 1933) lämnade faktiskt en mystisk w.o. i andra ronden. Det var svårbegripligt men senare fick jag veta anledningen av Nils-Åke och Magnus:

Vashukov hade tagit en ganska lång promenad till spellokalen men plötsligt hade han drabbats av yrsel och tappat orienteringen (solsting eller mindre stroke?). Så småningom hade han fått bilskjuts till spellokalen men anlänt 16:29, vilket hade varit acceptabelt enligt de vanliga reglerna för sen ankomst men inte med den hårda kvartsregeln som gällde här…

Ryssen avancerade dock och i slutronden spelades det ytterst viktiga partiet Giorgadze-Vashukov. Efter tidskontrollen, och långt efter att Nisses parti var avgjort, gick Vashukov in i en dragupprepning för att därigenom säkra den viktiga tredjeplatsen. Faktum var att Vashukov kunde ha vunnit partiet med en liten taktisk finess. För Nisses del spelade det ingen roll, det viktiga var ju att inte Giorgadze vann.

Det märks att Nils-Gustaf spenderar mycket tid på schack numera. Exempelvis var han nyligen åskådare på plats under hela Norway Chess i Stavanger. Sådant ger resultat. Segern i ESCC gav även en automatisk GM-norm, tusen euro i prispengar, samt fritt uppehälle vid Senior-VM i Bled 2018. Sistnämnda favör tilldelades samtliga medaljörer i ESCC. Vid avslutningsceremonin spelades även de segrande ländernas nationalsånger som arrangörerna hade hittat på internet.

Här följer ett händelserikt parti av den nye europamästaren.

I samma klass tog Nils-Åke Malmdin 6 poäng (=litet pris), Magnus Wahlbom 5½ och Robert Danielsson 4½.

Nona Gaprindashvili vann klart i den separata prislistan för damerna äldsta klass, med 5½ av 9. Den gamla världsmästarinnan (född 1941) har kvar sin känsla för spelet  men svarade även för ett par direkta bortsättningar.

Klassen 50+ vanns övertygande av Karen Movsziszian från Armenien, med 7 poäng av 9. Han har det typiska grovhuggna armeniska utseendet, spelade snabbt och konsekvent olika kungsfianchettouppställningar med god känsla. Som vit öppnade han två gånger med det ovanliga 1.d3!?. Tvåa, en halva efter, kom ryske IM Evgenij Kalegin. Trea blev GM Gennady Tunik, som svarade för en fin skalp i slutronden genom vinsten då han besegrade favoriten Sturua.  (Tunik är för övrigt välbekant i Sverige eftersom Bo Ländin besegrade honom med 1.g4!? i en tävling i Minsk 1997!)

Thorsteinn Thorsteinsson fanns länge med strax under täten och slutade på 6 poäng, precis som undertecknad, vilket gav plats 4-8 och ett litet pris.  Jag själv presterade länge en hyfsad tävling men i den olyckliga åttonde ronden tog mina förhoppningar definitivt slut. I partiet mot Kalegin hade jag länge en lovande ställning, men efter planlöst spel och ett par riktigt usla drag i tidsnöden var det godnatt. En avslutande vinst i slutronden mot finske Koskinen hyfsade till slutresultatet.

De andra svenskarna i klassen var Conny Holst 5 poäng och Ronny Kirppo 3½.

Här är ett underhållande parti som jag spelade i sjunde ronden.

I den enda separata damklassen, 50+, vann ryska Galina Strutinskaia med 7 poäng, före Elvira Berend, Luxemburg, 6½. Totalt sett var det en stor rysk dominans i klassen. I hela ESCC kom tio av de tolv medaljörerna från exsovjetiska länder, Renman och Berend var de enda undantagen. Det är tydligt att veteranschacket har en hög status i östländerna.

Aug 142017
 
GM Ralf Åkesson. Foto: Lars OA Hedlund.

GM Ralf Åkesson. Foto: Lars OA Hedlund.

Här kommer min första rapport (av två) från Veteran-EM, eller European Senior Chess Championship, förkortat ESCC, som är tävlingens officiella namn. Spelort är Sabadell, som ligger trettio minuters tågresa utanför Barcelona.

Det känns mer som en vanlig, trevlig spansk stad, än en förort. Det är ganska varmt här, runt trettio grader, vilket åtminstone är något svalare än för en vecka sedan.

Huvudorganisatör är Jordi Magem, som även är spansk GM och länge var en av landets bästa spelare. Han gör ett utmärkt jobb men det känns som om han har lite dåligt understöd. Den organiserade busstransfern från flygplatsen var tämligen kaotisk. En annan egendomlighet drabbade Robert Danielsson som, trots att han var korrekt anmäld och inte hade meddelat något speciellt, skulle få en halvpoängs ”bye” i första ronden. (Samtidigt som en annan spelare skulle få frirond, d.v.s. ett poäng!) Strax före rondstart löste sig problemet och Robert fick sin motståndare.

Det är varmt i spellokalen, en liten konferensanläggning, men arrangörerna bjuder åtminstone på obegränsade mängder friskt dricksvatten. Men detta är faktiskt inte helt problemfritt: Inför rond två meddelade arrangörerna att de inte ville att man skulle ha de små plastglasen på spelborden eftersom utspillt vatten skulle kunna skada de fina livebrädena. Spelarna uppmanades istället att ställa vattenglasen på golvet, något som knappast var helt perfekt. Exempelvis Nils-Gustaf Renman klagade över att hans vatten smakade smuts och damm som hade rörts upp från golvet när spelarna i närheten gick förbi…

De lägre borden finns i ett angränsande rum. Ett sådant ”skamrum” vill man normalt undvika men just här verkar det faktiskt attraktivt, det är svalare och utan nyssnämnda vattenproblem…

En annan pikant regeldetalj är tiden för tillåten sen ankomst, som här är endast 15 minuter. Såvitt jag förstår bestäms den tiden av arrangörerna. Den kan variera men det vanligaste är numera 30 minuter. Om det kommer till sekundstrider så är väl deltagarna i ESCC inte så väl rustade för att springa till spellokalen… Ett par w.o. har redan förekommit men om det beror på denna regel vet jag inte.

Vid en sådan här tävling är det speciellt roligt att återse personer som man inte sett på länge.  En av domarna i ESCC är holländaren Johan Zwanepol som var organisatör vid en för mig ytterst minnesvärd turnering, Junior-EM 1980/81 i Groningen. Roligt är också att återse Daniel Vanheirzeele (som svarade för en halvskräll i öppningsronden, remi mot GM Gavrilov) som tidigare spelat för min belgiska klubb i Leuven. En annan spelare som är kul att återse är Sverigebekante islänningen Thorstein Thorstensson (tidigare Uppsala ASS och Malmö AS).

Nils-Gustaf Renman är rankad som nummer tre i den äldsta öppna klassen, +65. Fältet känns något svagare än vid fjolårets Senior-VM. Ratingfavorit bland de 66 deltagarna är georgiske GM Tamaz Giorgadze, som för länge sedan mött Karpov och Kasparov flera gånger. En intressant start gör i denna klass gör även den legendariska ex-världsmästarinnan Nona Gaprindashvili. Ifjol segrade hon överlägset i Senior-VM:s dam-65-klass men nu spelar, på grund av bristande deltagande, damerna i den öppna klassen, ”herrklassen”. Svenskarna i klassen är (med poängsumma efter två ronder inom parentes): Nils-Gustaf Renman (2), Magnus Wahlbom (1½), Nils-Åke Malmdin (1) och Robert Danielsson (½).

I den yngre herrklassen, 50+, är jag själv sjätterankad bland 51 deltagare. Favorit är GM Sturua från Georgien före GM Movsziszian från Armenien. Från Sverige deltar: Ralf Åkesson (2), Conny Holst (1) och Ronny Kirpo (½).

Den yngre damklassen, utan svenskt deltagande, samlade 12 deltagare. Favorit är Elvira Berend, Luxemburg.

I startronden hade Conny Holst en utmärkt chans att skrälla mot tävlingens elo-favorit.

Här är mitt eget parti från andra ronden.

Man märker att man är i fotbollstokiga Spanien. Igår kväll avgjordes ett nytt El Classico, Barcelona-Real Madrid i spanska supercupen, då alla barers TV-apparater var påslagna med mängder av högljudda åskådare…

Dec 022016
 

WSCC 2016 är slut och det var snö i luften när vi lämnade Marianske Lazne idag (torsdag). Det var en behaglig tävling som utspelades i en gemytlig atmosfär. Konkurrens- och prestationstänkandet kändes inte lika framträdande som det ofta annars är.
Det var roligt att se legendariska Nona Gaprindashvili från Georgien, världsmästarinna 1962-78 och nu 75 år. Hon har en del udda svartöppningar på repertoaren men spelade ut sina motståndare strategiskt och vann klart i damernas 65-klass, 8 poäng av 9.
I den yngre damklassen, 50+, vann ryskan Tatiana Bogumil före ratingfavoriten Elvira Berend, Luxemburg. Båda fick 8 av 11. Tyvärr var inga svenska damer med men det var kanske en tillfällighet..?
Min egen klass, ”Open 50+”, fick egentligen det mest överraskande slutresultatet. I ett direkt avgörande parti vann Giorgi Bagaturov, Georgien, mot tidigare omnämnde Alexander Reprintsev från Ukraina (min egen baneman). Bagaturov, en lågt rankad GM, spurtade sig alltså till segern. Samtidigt tycker jag lite synd om Reprintsev som hela tiden låg i toppen med sin kompromisslösa spelstil. Förmodligen får han ändå en GM-norm som tröst. Elofavoriten Sturua, också Georgien, segade sig upp till en tredje plats, strax före GM Henrik Danielsen (Island) som blev bäste nordbo i hela WSCC.
För egen del kan jag inte vara speciellt nöjd med slutresultatet, 7 av 11. Nedgången blev tydlig med två sorgliga förluster nära slutet (dåliga spelöppningsförberedelser, osäkert spel och tidsnöd, kryddat med några rejäla bortsättningar – självförbättringspotentialen är enorm…). På samma poängsumma slutade även Sveriges andre representant i klassen, Rolf Bergström.

I den äldre klassen, ”Open 65+”, fick fem spelare 8½ av 11. De tre första är verkliga veteranlegendarer: GM Anatolij Vaisser (Frankrike), GM Vlastimil Jansa (Tjeckien) och GM Evgeny Sveschnikov (Ryssland). Samma poäng fick dessutom IM Vladimir Zelnin (Ryssland) och Werner Clemens (Tyskland). Mästaren Vaisser ser ut som en snäll tomte men han tycks ha en beundransvärd koncentrationsförmåga vid brädet.
Sverige fick två pristagare i 65-klassen. Nils Åke Malmdin tog 7½ av 11 mot starkt motstånd, vilket räckte till en hedervärd trettonde plats. Bäste svensk blev Nils-Gustaf Renman, nybliven ålderspensionär, som tog 8 av 11 vilket räckte till en fin åttonde plats. ”Jag har tittat mer på schack under den här resan än jag gjort sammanlagt under de senaste tjugo åren”, sa Nils-Gustaf. Och visst fanns det goda möjligheter att studera schack, förutom vårt VM pågick ju, som bekant, ett annat VM i NY samtidigt…
Övriga svenskars slutresultat framgår av en tidigare rapport av Sverrir Thor.
Nils-Gustaf fick definitivt mersmak av tävlingsformen och kommer säkert att synas mycket på ”veterantouren” framöver. Och om även undertecknad kommer att göra det..? Vi får se…
Här är ett bra parti från slutronden:

Nov 272016
 

Igår (fredag) var det fridag i WSCC och då passade det utmärkt med ett litet miljöombyte. Många spelare följde med på en organiserad busstur till Prag. Jag själv nöjde mig med att besöka den närmaste större staden, Plzen (pilsnerns födelseort!) som ligger en timmes tågresa bort. Resan går mestadels genom skogslandskap och man inser att det här är en glesbefolkad del av landet.
De som stannade kvar i Marianske Lazne kunde spela en blixt- eller en snabbschacktävling, eller bådadera, vilket många av de bästa gjorde. Blixten vanns av GM Meister medan snabbschacket vanns av GM Vasiukov och GM Meister (här också!). Fullständiga resultat finns här.
Vår kurort, Marianske Lazne, är verkligen idyllisk men kan kännas lite begränsad, åtminstone för storstadsmänniskor. På huvudgatan, där två av de tre spelhotellen ligger, kan man färdas med trådbuss eller hästdroska. Under partierna kan man (åtminstone på Hotel Cristal där jag spelar) dricka gratis mineralvatten från antingen Augustins eller Edward VIIs källa.
Häromdagen fick jag uppleva en av de mystiska behandlingar som erbjuds: Paraffinbehandling för händerna. Detta var en gåva från mitt hotell och gick till så här: Jag togs emot av en madam på hotellets spaavdelning på avtalad tid, fick doppa händerna tre gånger i ett vattenbad med koncentrerad paraffin, därpå fick jag små plastpåsar över händerna och värmevantar utanpå, efter väntan i tjugo minuter togs vantar och plastpåsar av, och slutligen fick jag skrapa av den stelnade paraffinen. Resultat: Mjuka, lena händer och en ung känsla. Att behandlingen har någon effekt på mitt schackspelande betvivlar jag,
men jag spelade, trots allt, ett hyfsat parti senare under dagen…
I nuläget har alltså sex av elva ronder avgjorts i WSCC. Undantaget är damer 65+ som bara spelar nio ronder, på grund av lågt deltagarantal). Det är fortfarande mycket som kan hända i alla klasser. Jag kan förresten inte undgå att notera att det är sällan man spelar så långa turneringar numera, det var vanligare förr.
I den äldre damklassen delas ledningen av fyra spelare som har 4 av 5, WIM Sorokina (RUS), WGM Fatalibekova (RUS) och GM Gaprindashvili (GEO) och WGM Khmiadashvili (GEO). Damer 50+ är den enda klassen med en klar ledare: WGM Berend (LUX) 5 av 6, följd av WGM Ankudinova (KAZ) och WGM Strutinskaia (RUS) 4½.
Chateau Monty (namngivet efter General Montgomery, en av de ledande befälhavarna i de allierades armé under andra världskriget, som hade detta slott som högkvarter under kriget) har nu gjorts om till ett elegant hotell där klassen ”Open 65+” avgörs (med undantag för de lägsta borden).
Här spelar tio av de tolv deltagande svenskarna. Ledningen delas av GM Vaisser (FRA), IM Khanukov (RUS) och GM Vasiukov (RUS) på 5½ av 6. En av dem som flåsar i nacken är ingen mindre än Nils Åke Malmdin, som
har 5 av 6 och har gjort en utmärkt turnering så här långt. Poängen för övriga svenskar: Nils-Gustaf Renman 4½, Jan-Olov Lind, Kaj Andersson och Per-Olov Gromark alla 3½, Magnus Wahlbom, Peter Carlsten och Per Green alla 3, Peter Dalling 2½, Leif Bohman 2.
I partivisaren finns ett fint parti av Nils-Åke:

I min egen klass, ”Open 50+”, delas ledningen överraskande av IM Reprintsev (UKR) och IM Vlassov (RUS), före ett antal mer kända GM. De båda ledarherrarna vill jag beteckna som typiska rufflare. I femte ronden, när fyra spelare delade ledningen med full poäng, fick de nordiska VM-drömmarna en rejäl törn. På förstabordet ägde nedanstående miniatyr rum (byt parti genom att klicka i listen ovanför diagrammet i partivisaren ovan).
Det gick inte bättre på andrabordet där jag själv kom i tidsnöd och förlorade ett skumt parti mot Reprintsev. Denna man är, trots det blygsamma elotalet 2321, långtifrån ofarlig. Tidigare under tävlingen
vann han mot två av de andra förhandsfavoriterna, Sturua och Haba. Avslutningen mot sistnämnda är tredje parti i visaren och var fantasieggande:

I nuläget har jag själv 4½ poäng medan Rolf Bergström har 3½. De båda toppmännen har ett spännande möte i sjunde ronden. Ska de hålla distansen ut? Jag tvivlar men vi får se…
Spännande slutronder väntar i samtliga klasser…